MS-portalen - platsen för dig med MS

Startsidan :: Service :: Ordlista inom Multipel Skleros

Ordlista inom Multipel Skleros

A

Akut
som har ett kort och relativt allvarligt förlopp.
Adduktor
muskel som rör en kroppsdel mot mittlinjen.
Agonist
ett läkemedel som stimulerar fysiologisk aktivitet vid cellreceptorer och därigenom utlöser en biokemisk reaktion.
Allel
en av två eller flera olika gener som sitter på samma plats (locus) på en kromosom.
Aminosyra
en syra som innehåller en aminogrupp bestående av kväve och väte. Alfa-aminosyror är byggstenarna i alla proteiner.
Anatomisk
som har med kroppsstrukturen att göra.
Antagonist
ett ämne som motverkar ett annat ämnes verkan, t.ex. ett läkemedel som binds till en cellreceptor utan att utlösa någon biologisk reaktion.
Antibiotikum
ett kemiskt ämne, framställt av en mikroorganism, som har förmåga att hämma tillväxten av eller döda andra mikroorganismer.
Antikropp
ett Y-format protein som utsöndras av immunceller; kallas även immunglobulin. Varje antikropp är specifik för ett visst antigen (ämne som kan utlösa ett immunsvar) och kan motverka antigenets effekt.
Antikolinerg
ett medel som blockerar parasympatiska nerver.
Antigen
en molekyl som startar bildningen av en antikropp.
Afasi
nedsättning eller förlust av förmågan att tala eller skriva och förlust av förmågan att förstå talat eller skrivet språk, orsakat av en skada eller sjukdom i hjärncentra.
Asymtomatisk
som inte uppvisar eller framkallar symtom.
Ataktisk
som har försämrad förmåga att samordna rörelser.
Atom
den minsta enheten i ett grundämne; består av en positivt laddad kärna som innehåller protoner och neutroner, omgivna av ett elektronmoln. En atom är så liten att en enda vattendroppe innehåller fler än en miljon miljon miljard atomer.
Atrofi
förtvining eller förminskning av storleken hos celler, vävnader eller organ.
Autoimmun
ett tillstånd vid vilket immunsystemet börjar reagera mot den egna vävnaden.
Autonoma nervsystemet (ANS)
neuroner (nervceller) som inte styrs av viljan eller medvetandet. ANS består av två motsatta delar, det sympatiska respektive det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet höjer hjärtfrekvensen, drar samman blodkärlen och höjer blodtrycket. Det parasympatiska nervsystemet sänker hjärtfrekvensen, höjer tarm- och körtelaktiviteten och slappnar av sfinktermuskler.
Axon
den långa, trådliknande delen av en nervcell som sticker ut från cellkroppen. Axonet är specialiserat på signalöverföring. I axonets ände överförs nervimpulser till neuroner eller till effektororgan.

B

B-cell
en typ av lymfocyter som normalt deltar i produktionen av antikroppar för att bekämpa infektion. Den är ett förstadium till en plasmacell. Vid infektion delar sig kloner av enskilda B-celler och ombildas till plasmaceller som producerar stora mängder antikroppar mot ett visst antigen på en främmande mikrob. Denna ombildning sker i samverkan med T-hjälparceller.
Bakhjärnan
den del av hjärnan som består av pons, medulla och cerebellum. Bakhjärnans funktioner koordinerar motorisk aktivitet, kroppsställning, balans och sömnmönster och reglerar omedvetna men livsviktiga funktioner som andning och blodcirkulation.
Barbiturater
en klass av kemikalier som används som lugnande medel, sömnmedel, narkosmedel och medel mot epilepsi.
Bas
en basisk molekyl som kan bindas till en sur molekyl. Adenin, tymin, guanin och cytosin är kvävebaser, vilket innebär att de innehåller kväveatomer.
Benign (godartad) MS
kännetecknas av två eller flera skov med återhämtning som följs av fullständigt tillfrisknande och obetydligt eller inget handikapp. Det kan gå flera år mellan skoven vilket gör sjukdomen svårare att diagnostisera. Ca 25 % av alla MS-sjuka har benign MS. Vissa med benign MS går så småningom in i en progressiv fas. Benign MS är en av fyra MS-typer (de andra är primär progressiv, skovformad och sekundär progressiv).
Bensodiazepiner
en typ av läkemedel som bl.a. används mot ångest.
Betablockerare
en stor grupp läkemedel som blockerar specifika receptorer i nervsystemet. Till effekterna hör sänkt hjärtfrekvens, sänkt blodtryck och minskad ångest.
Betainterferon
ett naturligt ämne som spelar en viktig roll i immunsystemet och som kan framställas med rekombinant teknik.
Biotillgänglighet
ett läkemedels tillgänglighet för kroppen i en form som cellerna kan använda.
Biologisk aktivitet
en molekyls förmåga att åstadkomma en viss biologisk förändring.
Blindtest
i syftet att säkerställa en objektiv bedömning får läkaren vid test av EDSS tillförlitlighet och giltighet inte tillgång till tidigare testresultat.
Bolus
en viss mängd läkemedel.
Bråck
vävnad som tränger fram genom en öppning i ett membran, en muskel eller ett ben.

C

Centrala nervsystemet (CNS)
hjärnan och ryggmärgen utgör tillsammans CNS.
Centrifugering
att vid hög hastighet rotera celler eller annan materia så att centrifugalkraften skiljer partiklar eller vätskor åt efter vikt eller densitet. Processen förstorar gravitationens normala effekt.
Cerebrospinalvätska (CSF)
vätska runt ryggmärgen och hjärnan som skyddar och ger näring åt cellerna i CNS.
Cytokin
signalmolekyler som förmedlar samspelet mellan celler, t.ex. interferoner (IFN), tumörnekrosfaktorer (TFN), interleukiner (IL) och ”transforming” tillväxtfaktorer (TGF).
Cytoplasma
innehållet i en cell, utom kärnan.

D

Doxiribonukleinsyra (DNA)
DNA finns i cellkärnan och innehåller koden för den genetiska informationen i gener. DNA består av två spiralformade nukleinsyrasträngar som bildar en dubbelhelix. DNA är uppkallat efter sockerkomponenten deoxiribos.
Demyelinisering
förstörelse, avlägsnande eller förlust av en eller flera nervers myelinskida.
Depå
ett läkemedel som beretts som en oljehaltig lösning så att det frisätts långsamt efter injektion.
Differentialdiagnos
att identifiera eller skilja en viss sjukdom från andra sjukdomar som liknar den i vissa avseenden. Detta sker ofta genom uteslutning.
Distribution
inom läkarvetenskapen: transporten av läkemedlet runt i kroppen via blodet eller lymfan
Dizygoter
tvillingar som är resultatet av två separata zygoter, dvs. två separata ägg som befruktats av två separata spermier. De kan vara av samma eller olika kön (två manliga, två kvinnliga, en av varje kön).
DNA-ligas
ett bakterieenzym som limmar (binder samman) DNA-fragment ände vid ände till en lång kedja.
Dysartri
bristfälligt uttal på grund av rubbningar i muskelkontrollen som beror på skada i centrala eller perifera nervsystemet.
Däggdjursceller
vissa celler som isolerats från däggdjursvävnad kan odlas i kultur i industriell skala.

E

E. coli
en bakteriestam som finns naturligt i människans tarmsystem och som normalt gynnar dess funktion.
Elektroencefalogram (EEG)
en diagnostisk undersökning som mäter hjärnans elektriska aktivitet.
Elektrofores
en teknik som används till att skilja molekyler eller proteiner i en lösning från varandra. Eftersom molekyler har en positiv eller negativ laddning rör de sig med olika hastighet beroende på laddning, form och storlek när lösningen exponeras för ett elektriskt fält.
Endoplasmatiskt retikel
ett nät av membran nära cellkärnan som packar in proteiner i kolhydrater i en process som kallas glykosylering.
Endpoint (effektmått)
en punkt i en process där en effekt kan mätas eller observeras. I kliniska prövningar är detta den punkt då en effekt av försöksbehandlingen kan mätas.
Enzym
ett protein som kraftigt påskyndar en viss biologisk reaktion (en organisk katalysator). De flesta enzymer har också en prostetisk grupp som innehåller ett reaktivt mineral, t.ex. järn, zink eller koppar.
Etiologi
orsaken till en sjukdom.
Excitation-kontraktionskoppling
den händelsekedja som börjar med att en muskel retas vid ankomsten av nervimpulser och som slutar med att muskeltrådarna dras samman (kontraherar).
Exkretion
eliminering av ämnen från kroppen via urin, avföring eller på annat sätt.
Experimentell allergisk encefalomyelit
en autoimmun sjukdom som kan framkallas hos olika försöksdjur. Används ibland som modell för demyeliniserande sjukdomar, även om nyttan av detta inte är helt klarlagd.
Extensor
en muskel som sträcker eller rätar ut en kroppsdel.

F

Facialispares (ansiktsförlamning)
ett tillstånd som engagerar ansiktsnerven och leder till förlamning av halva ansiktet.
Fagocytos
processen genom vilken celler slukar material och innesluter det i en vakuol (fagosom) i cytoplasman.
Faktor VIII
en blodfaktor som deltar i blodets koagulation. Brist på faktor VIII leder till koagulationsrubbningen hemofili som kan behandlas med rekombinant faktor VIII.
Farmakodynamik
de effekter som ett läkemedel har i kroppen. Tänk på det som “vad läkemedlet gör med kroppen” i motsats till farmakokinetik (”vad kroppen gör med läkemedlet”).
Farmakokinetik
en sammansättning av orden ”farmako”' som betyder läkemedel och ”kinetik” som betyder rörelse. Det är läran om av absorptionen, distributionen, metabolismen och utsöndringen av läkemedel. Tänk på det som “vad kroppen gör med läkemedlet” i motsats till farmakodynamik (”vad läkemedlet gör med kroppen”).
Fenotyp
en individs samlade fysiska, biokemiska och fysiologiska konstitution, bestämd både av arv och miljö.
Fermentering
industriell odling av celler i en näringsbuljong.
Fibroblast
en omogen cell som finns i bindväv och som utgör ett förstadium till de celler som bildar den trådiga bindväven, t.ex. senor, som stödjer och binder alla vävnadstyper.
Flexor
en muskel som böjer eller flexar en kroppsdel.
Framhjärnan
den främre och största delen av hjärnan; omfattar hjärnhalvorna, limbiska systemet, talamus, diencefalon och hypotalamus samt hjärnbarken. Framhjärnan kontrollerar kognitiva, sensoriska och motoriska funktioner och reglerar temperaturen, fortplantningsfunktionerna, ätandet, sömnen och känsloyttringar.
Formulering
beredning av ett läkemedel till en form i vilken det kan ges terapeutiskt.
Funktionssystem
hjärnfunktioner som definieras separat enligt EDSS-skalan.
Fysiologisk
som avser funktionerna i den levande organismen.

G

Gen
arvsmassan, bestående av DNA. Gener kodar för proteiner.
Genom
den totala genuppsättning som bärs av en individ eller cell.
Genteknik
att rekombinera eller på annat sätt modifiera gener med biotekniska metoder.
Gliacell
specialiserad cell som omger neuroner och som ger mekaniskt och fysiskt stöd samt elektrisk isolering mellan neuroner.
Gliatrådar
del av gliacellerna. Gliaceller hjälper nervceller i hjärnan och ryggmärgen men överför inte nervimpulser.
Glykosylering
det förlopp under vilket kolhydratkedjor binder till ett protein och bildar ett konjugat.
Grå substansen
del av hjärnhalvorna som innehåller rikliga mängder nervcellskroppar och blodkärl.

H

Haplotyp
en uppsättning alleler i en grupp nära kopplade gener som vanligtvis ärvs som en enhet.
Heterogenitet
det att vara olika till slag eller art.
Hjärarytmi
en rubbning i hjärtats elektriska aktivitet som manifesteras som onormal hjärtfrekvens eller hjärtrytm.
Hjärnbarken
hjärnans ca 2 mm tjocka yttre skikt av grå substans som täcker hjärnhalvornas hela yta. Hjärnbarken består av neuroner (nervceller) och stödceller (gliaceller). Dess funktion är att jämföra information från många källor för att upprätthålla kognitiv funktion (alla aspekter av perception, tänkande och minne).
Hjärnreaktionspotentialer
användning av elektroder för att mäta nervers elektriska aktivitet.
Hjärnstammen
den stjälkliknande del av hjärnan som kopplar ryggmärgen till framhjärnan. Hjärnstammen fungerar som en central relästation; varje nervimpuls som går mellan hjärnan och ryggmärgen måste passera hjärnstammen för att kroppen ska fungera normalt.
Homogen
sammansatt av alltigenom likartade eller identiska beståndsdelar; av enhetlig art.
Humana leukocytantigener (HLA)
proteiner på kroppscellers yta som hjälper till att bekämpa sjukdom. Dessa proteiner varierar från person till person.
Hypoglykemi
onormalt låg koncentration av glukos (socker) i blodet.

I

Infusion
vätska som får rinna in i en ven (vid intravenös infusion) eller en muskel (vid intramuskulär infusion).
Insulin
ett hormon som reglerar omsättningen av socker i kroppen. Brist leder till diabetes. Insulin kan framställas med genteknik.
Interferon beta-1b
en modifierad, rekombinant, icke-glykolyserad version (dvs. som inte har genomgått glykosylering) av betainterferon vars biologiska aktivitet liknar det naturliga betainterferon som finns hos människan.
Interleukiner
en grupp molekyler som deltar i signalöverföringen mellan celler i immunsystemet.
Intratekal
innanför en hinna, t.ex. cerebrospinalvätska som finns innanför dura mater. Avser också läkemedel som ges i cerebrospinalvätskan som omger ryggmärgen och hjärnan
Intravenös
i en eller flera vener.
Invaliditet
en p.g.a. sjukdom eller skada försämrad eller förlorad förmåga att utföra en aktivitet på ett sätt som anses vara typiskt för människan
In vitro
i ett provrör eller annan artificiell laboratoriemiljö.
In vivo
I den levande kroppen.
Ischemi
låg syrehalt, vanligen beroende på obstruktion av den arteriella blodförsörjningen eller otillräckligt blodflöde.

K

Kemisk utfällning
att fälla ut (avsätta) ett tidigare löst protein genom att förändra lösningens kemiska sammansättning.
Klona
att göra en identisk kopia.
Klonus
en typ av rörelse som kännetecknas av snabba muskelsammandragningar och ‑avslappningar.
Kodon
en grupp om tre baser i DNA som utgör koden för en enskild aminosyra.
Kognitiv funktion
de mentala processerna, som omfattar perception, slutledningsförmåga, kreativitet, problemlösning och möjligen även intuition.
Kolhydrat
en sträng av sockerenheter (monosackarider) som kopplats samman och på så sätt bildar en polysackarid.
Kontraktur
Ihållande, ofrivillig muskelsammandragning.
Kontralateral
som uppträder på eller tillsammans med den motsatta sidan av kroppen, t.ex. smärta eller förlamning på lesionens motsatta sida.
Kontrollgrupp
deltagare i en studie som används som jämförelsegrupp. Kontrollgruppen ska ha samma karakteristika som den grupp som får det studerade läkemedlet och väljs därför ut slumpmässigt
Konvergens
sammanstrålningen av ögonens blicklinjer i en punkt.
Kortikosteroider
de steroider som produceras av binjurbarken. De delas in i tre stora grupper beroende på huvudsaklig biologisk effekt: glukokortikoider (t.ex. kortisol, kortison), som huvudsakligen påverkar metabolismen av kolhydrater, fett och protein; mineralkortikoider (exempelvis aldosteron), som påverkar regleringen av elektrolyt- och vätskebalansen. Kortikosteroider kan användas kliniskt till att undertrycka immunsvaret.
Kromatografi
att separera lösta ämnen, t.ex. proteiner, DNA eller RNA, efter storlek eller elektrisk laddning genom den sträcka de färdas över en yta. Att skilja de olika färgerna i svart bläck med ett läskpapper är en enkel form av kromatografi som har givit metoden dess namn (av grekiskans khroma = färg).
Kronisk
som kvarstår under lång tid.
Kultur
en odling av mikroorganismer eller andra levande celler.
Kurtzke-skalan
neurologisk bedömningsskala, utarbetad 1955 av John Kurtzke, som ligger till grund för EDSS-skalan.

L

Lateral
en position belägen vid sidan, bort från kroppens medianplan eller mittlinje.
Lesion
ett vävnadsområde med nedsatt funktion till följd av sjukdom eller sår. Vid MS finns lesioner i hjärnan och ryggmärgen.
Locus
det ställe på en kromosom där genen för en viss egenskap sitter. Vilken som helst av en gens alleler kan finnas på detta ställe.
Lumbalpunktion
en punktion i ryggmärgens nedre del för provtagning av cerebrospinalvätskan eller injektion av bedövningsmedel. Kallas också spinalpunktion.
Lymfocyter
en stor grupp celler som deltar i immunsystemet och som finns i blodet, lymfan och lymfvävnad.
Lys
bristning i ett cellmembran och förlust av cytoplasma.

M

Makrofager
specialiserade celler som deltar i fagocytosen.
Meningerna
hinnor som skyddar centrala nervsystemet. Det finns tre meninger: den yttersta (dura mater), den mittersta (araknoidea), och den innersta (pia mater).
Metabolisera
nedbrytning av ämnen genom kemiska reaktioner inne i kroppen.
Metaboliter
ämne som produceras vid ämnesomsättning eller en metabolisk process.
MHC (Major histocompatibility)
den uppsättning genloci som kodar specifikt för en grupp antigener på cellytan.
Miktion
urinering.
Monozygot
identiska tvillingar; tvillingar som är resultatet av ett enda befruktat ägg (zygot) som delas i två cellmassor och blir två individer. Tvillingarna är genetiskt identiska och alltid av samma kön (två kvinnliga eller två manliga).
Motoriska neuroner
neuroner som styr rörelser, frivilliga eller ofrivilliga.
Multifaktoriell
som uppstår genom samverkan mellan många faktorer.
Multipel skleros
en sjukdom i hjärnan och ryggmärgen där nervernas skyddande myelin fläckvis har skadats eller försvunnit (demyelinisering). De demyeliniserade fläckarna kan vara olika stora – från ett knappnålshuvud till en ärta eller större. Symtomen beror på var de demyeliniserade fläckarna sitter.
Mutation
en permanent överförbar förändring i genmassan, vanligen i en enda gen.
Myelin
ett skyddande och isolerande skikt kring nervceller.
Myokardinfarkt
en term som används för att beskriva permanent skada på hjärtmuskeln (hjärtattack).

N

Nedsättning
förlust av eller avvikelse hos en psykologisk, fysiologisk eller anatomisk struktur eller funktion. Sådan förlust eller avvikelse behöver inte vara självupplevd utan kan ha upptäckts vid klinisk observation. Jämför detta med invaliditet, då förlusten eller avvikelsen påverkar förmågan att utföra en aktivitet.
Nekros
de förändringar som är typiska för celldöd.
Neurodegenerativa sjukdomar
sjukdomar som karakteriseras av förstörelse av nerver (degenerering) som MS, Parkinsons sjukdom, sjukdomar som angriper de motoriska neuronerna och Alzheimers sjukdom.
Neurotransmittor
ett ämne som frisätts från ett neuron och som passerar en synaps för att reta eller hämma målcellen.
Nukleinsyra
en generisk term för DNA eller RNA. Nukleinsyror består av upprepade enheter som bildar de långa kedjorna i DNAs dubbelhelix eller RNA-strukturen.
Nystagmus
en ofrivillig, snabb, rytmisk rörelse hos ögongloben.

O

Oligoklonala band
olika antikroppsmolekyler som ses som separata band vid elektrofores, en teknik som separerar laddade partiklar genom deras vandringshastighet i en polymermatris som ansluts till ett elektriskt fält. Partiklarna separeras på basis av storlek. Vid elektrofores av en MS-patients cerebrospinalvätska som innehåller förhöjda halter av antikroppar separeras antikropparna i oligoklonala band som består av de olika typerna av antikroppsmolekyler. Alla MS-patienter har dock inte oligoklonala band och förekomsten av sådana band är inte specifik för MS.
Omvänt transkriptas
ett virusenzym som kan helt vända den normala riktningen för informationsöverföring. Normalt överförs genetisk information från DNA till RNA till protein (Francis Cricks centrala tes) men omvänt transkriptas syntetiserar DNA från RNA.
Opticus neurit
inflammation i synnerven.

P

Paraklinisk
som utförs utanför klinisk miljö, dvs. inte på läkarmottagningen. Parakliniska test kan göras på ett laboratorium (t.ex. blodprov) eller med hjälp av specialutrustning (t.ex. röntgen eller MR-undersökning).
Pares
lindrig eller partiell förlamning.
Parestesi
onormala neurologiska förnimmelser, bl.a. domningar, stickningar, sveda, myrkrypningar och hyperestesi (förhöjd känslighet).
Paroxysmal
som avser eller hör samman med paroxysm, dvs. anfallsvis uppträdande av sjukdomssymtom; häftigt anfall.
Patogener
sjukdomsalstrande mikroorganismer.
Patologi
avvikelser i kroppen som orsakas av sjukdom.
Patofysiologi
läran om de rubbade funktionerna vid sjukdom – de grundprocesser som ligger bakom en arts funktion och de fysikaliska och kemikaliska faktorer och processer som är involverade.
Penetrans
andelen individer med en viss uppsättning gener (genotyp) som uttrycker den egenskapen i fenotypen.
Placebo
ett inaktivt ämne som ges som kontroll vid prövning av ett nytt läkemedel. Det ges på samma sätt och i samma form som det aktiva läkemedlet (t.ex. intravenöst, som ett gult piller eller en grön vätska).
Plasmid
självständigt DNA i bakterier som ligger i en ögla utanför kromosomerna i cytoplasman. Plasmider kan vara viktiga vid bakteriell resistens mot antibiotika därför att gener kan överföras från en bakterie till en annan i en plasmid. Biotekniker utnyttjar denna genöverförda egenskap till att plantera in användbara gener i bakterier.
Plack
område med ärrvävnad i hjärnan eller ryggmärgen, även kallat lesion.
Pneumoni
lunginflammation med förtätning.
Polygen
bestämd genom flera olika geners effekt.
Polymorfism
regelbunden och samtidig förekomst av två eller fler alleler av en gen i en inavlad population, där frekvensen sällsyntare alleler är större än vad som kan förklaras av enbart upprepad mutation (typiskt större än 1 %).
Prevalens
antalet individer med en viss sjukdom vid en viss tidpunkt. Uttrycks vanligen i antal individer med sjukdomen per 100 000 av den totala populationen.
Primär progressiv MS
människor med denna typ av MS upplever normalt inte tydliga skov, remissioner eller tillfrisknanden utan blir fortlöpande alltmer handikappade. Denna form av MS är vanlig hos människor som utvecklar sjukdomen efter 40 års ålder (ca 25 % av alla MS-patienter). Primär progressiv MS är en av fyra MS-typer (de andra är godartad, skovformad och sekundär progressiv).
Protein
en stor molekyl som består av aminosyror sammanlänkade i en sträng och vridna till en komplex form.
Proton
en partikel som finns i atomkärnan och som har en positiv laddning som motsvarar en elektrons negativa laddning. Väteatomens kärna består av en enda proton.
Protontäthetsbild
en typ av MR-undersökning där radiovågspulserna ändras så att MS-lesioner nära ventriklerna syns tydligare.
Psykologisk
som har med psyket att göra.
Psykos
en allmän term för mentala rubbningar som innebär att den mentala funktionsförmågan är så nedsatt att patientens förmåga att hantera kraven i vardagslivet är allvarligt påverkad.

R

Raffinering
isolering av en enda typ av protein från alla andra proteiner och förorenande ämnen.
Ranviers nod
en liten klyfta mellan intilliggande myelinsegment
Receptor
en molekylär struktur i eller på ytan av en cell som selektivt binder till ett visst ämne och ger en viss fysiologisk effekt.
Rekombinant
från två olika källor. Rekombinanta proteiner framställs av DNA från två olika källor med genteknik, inte genom förädlingsexperiment.
Renal
som har samband med njurarna.
Restriktionsendonukleas
en grupp av bakterieenzymer som känner igen specifika bassekvenser i DNA och kapar kedjan varje gång denna sekvens förekommer. Resultatet är en serie förutsägbara DNA-fragment. Olika restriktionsendonukleaser kapar DNA vid olika ställen.
Retrobulbär neurit
inflammation bakom ögongloben
Rizotomi
kirurgisk genomskärning av en nervrot i ryggmärgen eller hjärnan.
Ribonukleinsyra (RNA)
en enkelsträngad nukleinsyra som innehåller sockerarten ribos. RNA överför genetisk information från DNA i kärnan till ribosomerna i cytoplasman, där den används som byggnadsritning för proteinproduktionen.
Ribosom
en partikel i cytoplasman som innehåller RNA och protein, och som är den plats där proteinsyntesen sker.

S

Scanning speech
abnormt tal som kännetecknas av stackatoliknande uttal som låter avhugget därför att talaren gör oavsiktliga pauser mellan stavelser och hoppar över vissa ljud.
Sekundär progressiv MS
med tiden kan symtomen förvärras hos vissa människor med skovformad MS. Antingen kan de kvarstående symtomen efter varje skov förvärras eller så kan det skovformade mönstret ersättas av ett progressivt mönster.
Sensorisk
som har med kroppsliga förnimmelser som smärta, lukt, smak, temperatur, syn, hörsel, acceleration och rumslig position att göra.
Skleros
förhårdnad av vävnad. Vid MS ersätter kroppen det förlorade myelinet kring CNS-nervceller med ärrvävnad – skleros.
Skovformad MS
en av fyra typer av MS (de andra är godartad, primär progressiv och sekundär progressiv) som kännetecknas av skov som följs av perioder med återhämtning med fullständigt eller nästan fullständigt tillfrisknande. Patienten blir vanligen alltmer handikappad med tiden.
Spasticitet
förlusten av normal elasticitet i benens och/eller armarnas muskler till följd av en sjukdom i centrala nervsystemet. Det leder ofta till extrem stelhet i musklerna.
Stamträdsanalys
en tabell eller ett diagram över en individs förfäder; används vid arvsanalys.
Symtom
ett subjektivt upplevt problem eller besvär som patienten rapporterar. Vid MS är vanliga symtom synproblem, trötthet, sensoriska förändringar, svaghet eller förlamning av lemmar, darrningar, koordinationssvårigheter, balansstörningar, blås- eller tarmförändringar, och psykologiska förändringar.

T

T1-viktad bild
en typ av MR-bild där radiovågspulser ändras så att gamla lesioner syns tydligare. Vid användning av kontrastmedel kan även nya lesioner observeras.
T2-viktad bild
en typ av MR-skanning där radiovågspulser ändras så att alla lesioner syns, både nya och gamla. Används ofta vid diagnostisering av MS. Områden med stort vatteninnehåll (t.ex. MS-lesioner, vätskefyllda ventriklar) ger en stark, ljus signal.
T-cell
en klass av lymfocyter som deltar primärt i styrningen av cellmedierade immunreaktioner och utvecklingen av B-celler. T-cellerna samordnar immunsystemet genom att utsöndra lymfokiner.
Tetani
förhöjd neuromuskulär irritabilitet som karakteriseras av muskelryckningar och kramper.
Tic
en ofrivillig, tvångsmässig, repetetiv, stereotyp rörelse, vanligen i ansikte och axlar.
Tillväxthormon
ett hormon som stimulerar normal tillväxt. Brist leder till tillväxthämningar, t.ex. dvärgväxt, som kan behandlas med injektion av rekombinant tillväxthormon.
Toniskt krampanfall
en typ av krampanfall som karakteriseras av konstant muskelspänning.
Transkription
processen varigenom genetisk information överförs (transkriberas) från DNA till RNA
Transfektion
processen att transplantera DNA från en art till en cell från en annan art.
Translation
omvandling av ett kodat meddelande (i RNA) för ett proteins aminosyrasekvens till proteinet självt.
Tumörnekrosfaktor
ett cytokin aktiverat av T-celler som i första hand dödar tumörceller in vivo och in vitro.

U

Utbyte
den mängd substans som framställs inom en viss tidsperiod.

V

Vasodilatation
ökning av ett blodkärls innerdiameter, vilket ökar blodflödet.
Ventriklar
håligheterna i hjärnan som är fyllda med cerebrospinalvätska.
Vasodilatation
ökning av ett blodkärls innerdiameter, vilket ökar blodflödet.
Ventriklar
håligheterna i hjärnan som är fyllda med cerebrospinalvätska.
Venol
en liten ven.
Virus
en mycket liten, infektiös partikel som består av DNA i ett skyddande proteinhölje.
Vit substans
del av hjärnan och ryggmärgen som består av nervtrådar.
Vävnadsplasminogen-aktivator
en faktor som frisätts till blodkärlen, vilket aktiverar blodenzymet plasminogen, som bryter ned blodkoagel och förbättrar blodflödet. Rekombinant vävnadsplasminogen-aktivator används i akutvård av t.ex. hjärtinfarkter och slaganfall.
Venol
en liten ven.
Virus
en mycket liten, infektiös partikel som består av DNA i ett skyddande proteinhölje.
Vit substans
del av hjärnan och ryggmärgen som består av nervtrådar.
Vävnadsplasminogen-aktivator
en faktor som frisätts till blodkärlen, vilket aktiverar blodenzymet plasminogen, som bryter ned blodkoagel och förbättrar blodflödet. Rekombinant vävnadsplasminogen-aktivator används i akutvård av t.ex. hjärtinfarkter och slaganfall.

Ä

Ärftlighet
ärftlighet är förvärvandet av egenskaper eller kvaliteter genom överföring från förälder till avkomma. Mendel beskrev två lagar: 1) pariga gener (alleler) delar sig och går till olika könsceller, 2) gener som inte är alleler fördelas till könscellerna oberoende av varandra

Ö

Ödem
svullnad som beror på vätskeansamling.
Överförbar
möjlig att överföra från en individ eller en art till en annan.

Community login