Näring och MS
En expert ger vägledning för en hälsosam kost
De flesta av följande artiklar har skrivits av Caroline Weberhofer, en erfaren nutritionist och utbildad dietist som arbetar som frilansande kostkonsult i Basel, Schweiz.
Kost och MS (Del 1)
Ämnet kost och Multipel Skleros väcker ständigt frågor. Kostkonsulten Caroline Weberhofer har ägnat sig åt några av dessa frågor. De viktigaste aspekterna sammanfattas nedan.
Kan Multipel Skleros påverkas av kosten?
Det finns många tecken på att kostens sammansättning påverkar blodkärlens och immunsystemets tillstånd samt vår allmänna och subjektiva uppfattning av hälsa. Ytterligare studier måste genomföras för att bestämma om det finns ett samband mellan näringsmässigt intag och MS. Svårigheten med att genomföra och utvärdera en sådan studie är att MS är en ”ovanlig” sjukdom med ett oförutsägbart och skiftande uttryckssätt. Dessutom är det väldigt svårt att genomföra koststudier med en exakt föreskriven kost. I motsats till medicin kan matintag inte bara ordineras.
Att äta innefattar inte bara intagande av mat, utan även njutning och umgänge.
Enligt den kunskap som finns idag kan följande punkter anses säkerställda:
det finns ingen specifik kost som har positiv inverkan på sjukdomsförloppet
balanserad kost främjar välbefinnande och stärker immunsystemet
en felaktig kost ger upphov till sjukdomar såsom störningar i fettomsättningen, hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes och osteoporos (benskörhet)
brist på protein och mikronäringsämnen leder till muskelförtvining, infektionskänslighet, sämre läkförmåga och minskat välbefinnande
en optimal kosthållning främjar andra terapier men ersätter inte medicinsk behandling i fråga om MS
Vad avses med en välbalanserad kost?
En välbalanserad kost:
är anpassad till individuella behov (beroende på ålder, kön, aktivitetsnivå, sjukdom)
ger de nödvändiga näringskomponenterna (näringsämnen, vitaminer, mineraler, spårämnen, fibrer, vatten, sekundära näringsämnen)
överbelastar inte kroppen (t.ex. med fett, socker, salt, alkohol, koffein och giftämnen)ger njutning och variation
För att ta reda på hur mycket du bör äta av viss typ av kost och hur ofta kan du titta i matpyramiden.
Vad bör jag som MS-patient särskilt tänka på när det gäller kosten?
Enligt de senaste rönen talar man om multipel skleros som en rubbning som innebär att immunsystemen reagerar fel (automimmun sjukdom). Man känner inte till själva orsaken till denna rubbning. Inflammatoriska celler lagras på något sätt i blodkärlen i barriären mellan blodet och hjärnvävnaden. Dessa celler producerar inflammatoriska substanser som rubbar barriären mellan blodet och hjärnvävnaden. Nervernas isolerande hölje (myelinet) angrips av inflammationen, vilket resulterar i bestående nervskador.
Man har länge känt till att näringsfaktorer – framför allt näringsfetter – har effekt på inflammatoriska processer. Omvandlingen av arakidonsyra till inflammatoriska substanser reduceras av vissa fetter (omega 3-fettsyror). Arakidonsyror finns enbart i animalisk mat. Om de intas i för stora mängder kan de intensifiera den inflammatoriska processen.
Således har exempelvis fiskoljor en betydande effekt för en reducering av den genomsnittliga årliga försämringstakten och medelpoängen på EDSS-skalan för patienter som just fått diagnosen MS1.
En studie med kosttillskotten linolsyra och gammalinolsyra (jättenattljusolja) visade ingen förbättring. Endast små doser av jättenattljusolja intogs dock2.
Kontrollerade studier har visat att tillsatsen av linolsyra (placebo-gruppen fick oljesyra) för lindrigt funktionshindrade personer med MS och i sjukdomens inledningsfas hade en viss positiv inverkan på mellanperiodernas frekvens och styrka. En markant mindre ökning av funktionsnedsättning och mindre kännbara och varaktiga skov har rapporterats. Antioxidanterna (betakarotin, E-vitamin, C-vitamin, selen, zink) kan möjligen ha en gynnsam effekt på immunologiska processer3-5.
Vilken typ av kost rekommenderas i större utsträckning, vilken i mindre?
Följande punkter sammanfattar den eventuella positiva effekt som viss typ av mat har på den inflammatoriska processen :
1. Reducering av intaget av arakidonsyra genom mager, vegetarisk kost och två fiskmåltider i veckan.
2. Förhindrande av inflammationsutlösande signalsubstanser genom ökad fiskkonsumtion: 2-3 gånger i veckan fisk, framför allt lax, makrill, strömming och sardiner. Användning av linfröolja, olja från trädnötter, sojabön- och rapsolja samt andra nötter och frön.
3. Använd tillräckliga mängder linolsyra i kosten genom att göra salladsdressing minst en gång per dag med solros-, majs- eller tistelolja.
4. Riklig användning av antioxidanter och immuniserande ämnen med fem dagliga portioner av grönsaker, frukt och fullkornsprodukter.
Kan piller ersätta kosten?
Du kanske har frågat dig om du inte helt enkelt kan svälja ett par extra piller per dag istället för att behöva ändra på invanda, ohälsosamma matvanor. I alla händelser avråds du från att delta i experiment som innebär att du äter okontrollerade mängder preparat under antagandet ”stora mängder hjälper verkligen”, eftersom:
A-vitamin
och selen kan vara giftiga i höga doser
C-vitamin i gramdoser till 99 %
avsöndras i urinen
Man misstänker att höga doser av betakarotin kan vara
cancerframkallande
Fiskleverolja snabbt kan leda till för stora mängder
A- och D-vitamin
Medan det finns en hel del oklarheter i fallet med
isolerade preparat avseende vilka kvantiteter som behövs, oönskade
reaktioner preparaten emellan och negativa biverkningar, kan bra kost
rekommenderas utan förbehåll. Under de senaste åren har man upptäckt
att mat, förutom de redan kända ämnena, även innehåller andra
komponenter, så kallade sekundära beståndsdelar. Dessa beståndsdelar
(t.ex. phytoestrogen-karotinoider, glukosinolater) har egenskaper som påminner om exempelvis vitaminers.
Intag av högdospreparat bör alltid övervägas noga och diskuteras
med läkare. Sådana preparat kan vara bra när man har upptäckt en brist
på något, till exempel järn- eller B12-vitaminbrist, eller som en
preventiv åtgärd för att förhindra en viss brist, såsom kalcium.
Däremot
går det bra att äta multivitaminpreparat (bland annat mineraler och
spårelement). Dessa bör innehålla den rekommenderade dagliga dosen per
tablett.
Vi rekommenderar att multivitaminer används i följande fall
vid
minskad aptit på grund av sjukdomen.
av personer med MS som bara klarar
av begränsad fysisk aktivitet och därför också äter lite.
av personer
med MS som endast kan äta små mängder grönsaker, frukt och kött på
grund av svälj- eller tuggsvårigheter.
När det gäller barn bör piller
ordineras med stor försiktighet. Barn med MS bör äta vitaminberikade
frukostflingor eller en frukostdrink som innehåller alla vitaminer,
mineraler och spårelement.
MS och kost (Del 2)
Den här andra delen av artikeln om kost innehåller allmänna råd och belyser särskilda näringsproblem för personer med MS. Vi tar även en närmare titt på olika typer av MS-kost.
Känner du dig ofta hjälplös när du ställs inför frågan: Vad skall jag laga för mat idag?
Kokböcker kan vara en bra källa till nya idéer. Ha ofta fisk, baljfrukter (ärtor och bönor) och grönsaker på menyn. Särskilda kokböcker för tillagning av fisk, grönsaker och spannmålsprodukter kan vara till hjälp, liksom kokböcker om ”snabbmat”, för ”singlar”, för barn och vegetarianer, viktminskningsprogram o.s.v. Men be även dina vänner och personalen i fisk- eller köttaffären om nya idéer. Du kan även gå en matlagningskurs för att få ny inspiration.
Samla recept till dina egna favoriträtter och sätt ihop en egen kokbok. Maträtter som är lätta att tillaga, välbalanserade och smakar gott kan enkelt inkluderas på matsedeln en gång i veckan! Till exempel:
spagetti med tomatsås och parmesanost, sallad
kokt potatis, örtdressing gjord på färskost, en ostbit, råa morötter
tonfisksallad med bönor, tomater och potatis (kokt potatis från dagen innan)
pasta med laxsås (grädde, citron, rökt lax) och sallad
pannkakor fyllda med spenat och ost (fryspaket), fruktsallad
fisk (bakad i ugn), saltad potatis, squash
Råd mot speciella näringsproblem:
Vad kan man göra mot förstoppning?
Svår förstoppning (obstipation) är ett vanligt problem. Man brukar tala om förstoppning när man tömmer magen färre än tre gånger i veckan, eller när avföringen är väldigt hård och åtföljs av smärta.
Fysisk aktivitet stärker magmusklerna och hjälper till att aktivera tarmarna. Gör några övningar i sängen på morgonen för att stärka magmusklerna.
Drick ett glas vatten innan du äter frukost.
Ät flingor som innehåller mycket fibrer och komplettera med färska frukter eller bär (ta ut dem ur frysen kvällen innan) och nötter eller ät fullkornsbröd med lite smör eller margarin och marmelad. Tugga noga!
Vanligtvis känner du att du behöver tömma magen inom en timme efter frukosten. Gå direkt på toaletten när du känner att det är dags! Kroppen kanske inte utlöser nästa signal lika snabbt igen.
Drick minst 1,5 liter vätska varje dag, ät fem portioner frukt och grönsaker per dag och välj helst fullkornsprodukter.
Observera: När det gäller MS kan förstoppning vara ett av de sätt som sjukdomen yttrar sig på. Be din läkare rekommendera passande medicin för ditt tillstånd.
Vad kan man göra mot väderspänning?
Alla människor har väderspänningar. I genomsnitt passerar varje dag 500-1200 ml luft ut ur våra kroppar via tarmen. Men ett överskott av tarmgaser kan vara både obehagligt och generande bland folk.
Ät långsamt: alltför hastigt matintag ihop med otillräckligt tuggande och ökat sväljande av luft leder till väderspänningar. Nervösa personer har också en benägenhet att svälja stora mängder luft och att dricka med sugrör kan ha samma biverkning.
Lägg märke till vilken typ av mat som orsakar väderspänningar i ditt fall: ofta inkluderar denna lök, kålbaserade livsmedel och baljfrukter. Väderspänningarna kan minska om man kokar den här typen av mat väl.
För många personer leder laktos till väderspänningar. Det finns stora mängder laktos i mjölk, små mängder i yoghurt, men ingen i ost.
Fruktos och sorbitol i stora mängder kan leda till väderspänningar. Sorbitol finns i godis och tuggummi som skyddar mot karies. Känsliga personer reagerar med symtom efter att ha ätit endast 3 godisbitar! Fruktos och sorbitol i frukt ställer till problem endast om de intas i stora koncentrerade mängder som fruktjuice.
Ett alltför snabbt skifte från en kost med lite fibrer till en med mycket överbelastar bakterierna i tjocktarmen.
Använd kryddor och örter som minskar väderspänningar (t.ex. kummin och lagerblad) i maten och drick pepparmynts-, fänkåls- eller kamomillte.
I synnerhet efter en antibiotikabehandling kan ogynnsamma typer av bakterier etablera sig i tarmarna. Probiotiska lactobaciller i yoghurt kan ha en positiv inverkan på floran i tjocktarmen.
Gå på toaletten regelbundet.
Hur kan osteoporos (benskörhet) förhindras?
Osteoporos är ett tillstånd som innebär att benmassan och bentätheten minskar, vilket leder till benskörhet och ökar risken för frakturer på handled, ryggrad och lårbenshals. Genetiska och hormonella faktorer är de främsta anledningarna till att osteoporos uppstår. Vid MS kan ytterligare faktorer ge upphov till osteoporos: begränsad fysisk aktivitet, mindre tid som tillbringas utomhus och därmed mindre exponering för solljus (viktigt för D-vitaminproduktionen) samt regelbunden kortisonbehandling.
Det är viktigt att bygga upp största möjliga bentäthet för att förhindra osteoporos. Tillräckligt intag av kalcium är därför av särskild betydelse medan kroppen fortfarande växer och för yngre vuxna. Efter 30 års ålder produceras benmassan inte längre av kroppen och en bra kalciumbalans är nödvändig för att förlora så lite benmassa som möjligt.
Minst 800 mg kalciumintag per dag!
En portion av nedanstående innehåller 250 mg kalcium:
2 dl mjölk, alla sorter
180 g yoghurt
250 g färskost, keso
50 g dessertost, t.ex. Brie, Tomme, Camembert
35 g mellanhård ost, t.ex. Tilsiter, Edamer
25 g hårdost, t.ex. Parmesan, Gruyère, Emmentaler
5 dl kalciumrikt mineralvatten (> 400 mg kalcium/liter, t.ex. Aproz, Eptinger, Valser, Adelodner, Contrexeville)
Välj 3-4 portioner från ovanstående lista varje dag.
Vad kan man göra åt sväljsvårigheter?
Sväljsvårigheter innebär besvär med att föra mat och vätska till munnen, tugga mat, föra mat till bakre delen av munnen med tungan och att svälja födan ordentligt. Mat och dryck kan komma in i andningsorganen, vilket kan leda till lunginflammation. Näringsproblem kan uppstå genom minskat vätske- och matintag på grund av sväljsvårigheter. Dryck kan vara lättare att svälja om den är något tjockare i konsistensen. Du kan använda förtjockningsmedel såsom Quick & Dick (Nutricia), Resource ThickenUp (Novartis Nutrition), Quick & Easy (Fresenius). Om sväljsvårigheter uppstår är det viktigt att tidigt få sväljinstruktioner från en utbildad logoped.
Vilken nytta har man av så kallad ”MS-kost”?
Lekmannapressen publicerar ofta specialrecept för personer med MS. Det alla dessa har gemensamt är att det inte finns några vetenskapliga belägg för eller mot deras effektivitet. Exempelvis baserar sig den så kallade Everskosten på principen att man endast äter naturlig råkost. Groddar, grönsaker, frukt och mjölk intas i färskt och obearbetat tillstånd. Dessutom har fleromättade fettsyror nyligen inkluderats i denna kost. Annan kost kan nämnas (i alfabetisk ordning):
Allergenfri kost
Bakteriefri kost enligt Ihming
Kolhydratfri kost enligt Lutz
Evers kost
Fratzers kost
Glutenfri kost
Mager kost enligt Swank
Megavitaminterapi (vitamin-/mineralpreparat i höga doser)
Metanolhypotesen (kost med lite pektin och fruktos)
Kost utan mejeriprodukter
Terapeutisk fasta
Se alltid kritiskt på dietförslag!
Följande punkter hjälper dig att själv bedöma en specifik kosthållning:
I vilken utsträckning liknar kompositionen av måltider rekommendationerna för en välbalanserad kost? Kan brist på eller överskott av enskilda näringsämnen uppstå?
I hur hög grad är matvalet begränsat? Finns det någon ”förbjuden” mat?
Hur smakar det? Är salt, socker, kryddor och alkohol helt förbjudet?
Kräver införandet av den nya kosthållningen för mycket tid och ansträngning?
Kostar det för mycket? Är dyra extrapreparat nödvändiga?
Utlovas bot?
Så länge alla dessa frågor kan besvaras med ett ”nej” finns det inget som talar mot kosten. Det innebär helt enkelt att kosten redan motsvarar rekommendationerna för en välbalanserad kost, men går under ett annat namn. Exempel: Terapeutisk fasta, frågor 1-3: ja, frågor 4/5: nej, fråga 6: ? Terapeutisk fasta kan vara en nyttig impuls att förändra livsstil, men har avsevärda dolda hälsorisker och bör inte rekommenderas till en MS-patient.
Under de första dagarna av en fasta omsätts primärt kroppsprotein, vilket innebär proteinet i muskeln och hjärtat. Konsekvens: livshotande arytmi, minskad muskelstyrka och trötthet. Musklerna bryts snabbt ned och det krävs veckor av träning att bygga upp dem igen. För personer med MS är detta ytterst ogynnsamt! Fasta brukar inledas med lavemang för att ”rensa” tarmen. De aggressiva laxersalterna avlägsnar vatten och värdefulla mineraler från kroppen. Samtidigt förstörs grovtarmfloran. Människokroppen samlar och lagrar dock inte avfallsprodukter och metaboliska slutprodukter. Ämnen som inte behövs töms ut via tarmarna och njurarna så länge vätskeintaget är tillräckligt.
Vem kan hjälpa mig med kostproblem?
Anlita en utbildad dietist för råd om närings- och kostfrågor samt problem. Dietister arbetar på sjukhus eller som egenföretagare och du hittar dem i telefonkatalogen. Behandling av detta slag omfattas generellt av bestämmelserna om högkostnadsskydd.
Kost och kortison
Förutom Dr Vita Hausers yttranden (se MS-behandling, Kortikosteroider vid MS), överväger jag kortisonbehandling från en dietists synvinkel. Som Dr Hauser redan har nämnt, kan avsevärda negativa biverkningar inträffa när denna medicin används under en längre tid, vilket ofta skedde förr i tiden. Dagens betydligt lägre doser har minskat sådana oönskade biverkningar markant, även om de uttrycker sig på väldigt olika sätt från fall till fall.
Om specifika kost- eller näringsåtgärder anpassas till den enskilde personen och situationen, kan en hel del göras för att minimera sådana biverkningar.
Tänkbara oönskade biverkningar och vad jag kan göra åt det:
Ökad aptit leder ofta till oönskad viktökning. Bildandet av fettkuddar i ansikte, nacke och mage är vanligast.
Om du har en benägenhet att öka snabbt i vikt, ät inte mer mat än normalt.
Drick rikliga mängder kalorifattiga drycker.
Protein från animaliska produkter brukar användas som uppbyggnadsämne för kroppen, t.ex. vid uppbyggnad av muskler, hud och blodceller.Vid kortisonbehandling genererar proteinerna energi och bygger upp mindre vilket kan leda till viss muskelförtvining.
Ät någon mager proteinprodukt vid varje måltid. Välj helst magert kött, fågel utan skinn, lättmjölk och lättyoghurt, mager ost, färskost och tofu.
Försök att röra dig så mycket som möjligt. Det bidrar till att bibehålla muskelmassan.
Omsättningen av fett och socker påverkas av kortison. Detta kan leda till ökade blodfett- och blodsockervärden.
Undvik fet mat som korvar och kallskuret, pommes frites, såser, feta pålägg, bakverk, pajer, kakor och dryck som innehåller mycket socker samt alkohol.
Välj magra tillagningsmetoder såsom grillning eller kokning.
Kortison minskar produktionen av D-vitamin och gör att kalcium utsöndras i större mängder. Detta leder till benskörhet.
Diskutera med läkare vilka preventiva åtgärder som behövs för att minimera risken.
Kalcium och D-vitamin är några av sätten att skydda benmassan.
Kortisonets inverkan på kroppens salthalt och omsättningen av vatten kan leda till att mer vatten stannar kvar i kroppen. Detta leder till vattenansamlingar i till exempel ben och ansikte samt högt blodtryck.
Undvik att äta salta halvfabrikat såsom kallskuret, salta bakverk och färdiglagad mat
Använd sparsamt med salt, aromat och buljong. Istället kan du använda stora mängder örter och kryddor.
Sjukdom ökar behovet av antikroppar. Kortison kan göra dig mer mottaglig för infektioner.
Naturliga skyddande substanser är vitaminer, mineraler och spårelement (i synnerhet C-vitamin, betakarotin, E-vitamin, zink och selen).
Ät en så varierad kost som möjligt enligt de rekommenderade principerna för en balanserad kost.
Om du inte känner för färska grönsaker och frukt är det en god idé att komplettera kosten med multivitaminer.
Praktisera god mathygien.
Be din läkare om information och, om det behövs, en remiss till en dietist som kan ge dig personliga och specifika rekommendationer gällande din kost med hänsyn till din situation under kortisonbehandling.
Caroline Weberhoferregistrerad dietist MSc, Basel/Schweiz
Referenser
1 Nordvik I, Myhr KM et al. Effect of dietary advice and n-3 supplementation in newly diagnosed MS patients. Acta Neurologica Scandinavica 2000;102(3):143-149.
2 Mcgregor L, Smith AD et al. Effects of dietary linoleic acid and gamma linolenic acid on platelets of patients with multiple sclerosis. Acta Neurologica Scandinavica 1989;80(1):23-27.
3 Bates D, Fawcett PRW et al, Polyunsaturated Fatty Acids in the Treatment of Acute Remitting Multiple Sclerosis. British Medical Journal 1978;2 (6149):1390-1391.
4 Bates D, Cartlidge NEF et al. A double-blind controlled trial of long chain n-3 polyunsaturated fatty acids in the treatment of multiple sclerosis. Journal of Neurology, Neurosurgery, and Psychiatry 1989;52:18-22.
5 Dworkin RH, Bates D et al. Linoleic acid and multiple sclerosis: a reanalysis of three double-blind trials. Neurology 1984;34:1441-1445.
